Halka och vinterkörning
Halka kan komma snabbt och lokalt, särskilt runt noll grader, på broar och i skuggiga partier. Sänk farten, öka avståndet och kör mjukt.
Olika sorters halka
Trafikverket beskriver flera typer av halka:
- Frosthalka: vanligt på hösten under klara och kalla nätter, när fukt i luften fryser på en kall vägbana. Det kan också hända när dimdroppar fryser vid minusgrader.
- Svarthalka (blixthalka): syns oftast inte, men gör vägen extremt hal. Den uppstår när kalla, blöta vägbanor fryser till, ofta sent på kvällen eller tidigt på morgonen.
- Lövhalka: blöta löv klibbar ihop och blir hala, även före minusgraderna.
- Även på sommaren kan vägen bli hal, till exempel av feta fläckar och "blödande" asfalt vid värmebölja, av polerad beläggning i rondeller och kurvor och av löst grus.
Var och när?
Risken finns alltid, men den ökar kraftigt runt noll grader. Vägbanan kan vara kallare än luften. Särskilt utsatt är broar och viadukter, som kyls ned både ovanifrån och underifrån, och skuggiga partier och vägar nära vatten. Halkan kan komma snabbt och fläckvis.
Så kör du
Trafikverkets råd:
- Sänk farten när det finns risk för halka.
- Öka avståndet till bilen framför. NTF påpekar att tresekundersregeln inte alltid räcker på vinterväglag.
- Bromsa, gasa och svänga mjukt och undvik hastiga manövrar.
- Byt till vinterdäck i god tid. Har du sommardäck och det är vinterväglag: låt bilen stå.
- Kör inte om plogbilen. Den släpper förbi när det är lämpligt.
- Blir det stopp, ställ dig så långt ut mot vägrenen som möjligt, så att plogbilar och utryckningsfordon kommer förbi.
- Kolla vägväder och trafikinformation innan du åker.
Varför så stor skillnad?
Väggreppet på is är bara en bråkdel av det på torr asfalt. Enligt NTF är bromssträckan från 90 km/h cirka 40 meter på torr asfalt men cirka 150 meter på is med sommardäck. Nya dubbdäck kortar den till cirka 100 meter, och odubbade vinterdäck hamnar någonstans däremellan. Lägg till reaktionssträckan på ungefär 25 meter. Den enda säkra marginalen är lägre fart och större avstånd.
Trafikförordningen kräver en tillräckligt låg hastighet vid halt väglag.
Vanliga misstag
- Att tro att det inte är halt när termometern visar några plusgrader.
- Att lita på att vägen ser blöt ut. Svarthalka syns oftast inte.
- Att tro att vinterdäck gör det säkert att köra som på sommaren.
Det här ska du kunna
- Frosthalka: fukt fryser på kall vägbana, ofta klara höstnätter
- Svarthalka: blöt vägbana fryser, syns oftast inte, vanligast sen kväll och tidig morgon
- Risken ökar kraftigt runt noll grader. Broar, viadukter, skuggiga partier och vägar nära vatten är mest utsatta
- Råd: sänk farten, öka avståndet, kör mjukt, byt till vinterdäck i tid
- Sommardäck och vinterväglag: låt bilen stå (Trafikverket)
- Kör inte om plogbilen
- Bromssträcka från 90 km/h: cirka 40 m på torr asfalt, cirka 150 m på is med sommardäck, cirka 100 m med nya dubbdäck (NTF)
- Tillräckligt låg hastighet vid halt väglag (TrF 3 kap. 15 §)
Tips
- Var är det halt först? Svaret är nästan alltid på bron.
- Plusgrader i luften betyder inte att vägbanan är isfri.
- Svar med mjuk körning, lägre fart och större avstånd är rätt vid halka.
Exempel
Exempel 1
Plus två grader och blank väg
Det är en klar novemberkväll och termometern visar plus två grader. Vägen ser blöt och blank ut, och längre fram finns en bro över en å. Vad bör du tänka på?
- Risken för halka ökar kraftigt runt noll grader, och vägbanan kan vara kallare än luften.
- Svarthalka syns oftast inte. Vägen kan se blöt ut men vara frusen.
- Broar kyls ned snabbare än vägen i övrigt, och närheten till vatten ökar risken ytterligare.
- Sänk farten före bron, öka avståndet och undvik att bromsa eller svänga hastigt på bron.
Räkna med svarthalka på bron. Sänk farten i förväg, håll stort avstånd och kör mjukt.