Läkemedel, sjukdom och syn
Det är inte förbjudet att köra på ordinerade läkemedel, men du ansvarar själv för att du är i skick att köra. Sjukdomar och syn påverkar också vem som får ha körkort.
Trafikfarliga läkemedel
Det finns inget generellt förbud mot att köra när du tar läkemedel av medicinska skäl enligt läkarens ordination. Men enligt trafikbrottslagen är det du som förare som ansvarar för hur läkemedlet påverkar dig. Du kan dömas för rattfylleri eller grovt rattfylleri om du
- har tagit narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination,
- har tagit narkotikaklassade läkemedel enligt ordination men blivit så påverkad att du kör trafikfarligt,
- har tagit ett läkemedel som inte är narkotikaklassat men som påverkar dig så att du kör trafikfarligt.
Enligt Transportstyrelsen finns trafikfarliga läkemedel främst bland medel mot smärta, sömnstörningar, oro och ångest, depression, epilepsi, allergi och hosta. Läkaren ska informera dig om ett läkemedel kan påverka dig i trafiken, och apoteket har också ett informationsansvar. Läs bipacksedeln.
Låt bli att köra om du känner dig trött eller yr, reagerar långsammare än vanligt, har problem med syn eller hörsel eller har svårt att följa med i samtal. Avstå också om andra tycker att ditt omdöme har blivit sämre. Använd bara dina egna läkemedel, och sluta inte med en behandling utan att prata med läkaren. Själva sjukdomen kan göra dig till en sämre förare än läkemedlet.
Sjukdom och medicinska krav
Trafikförordningen säger att ingen får köra om hen på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan eller andra skäl inte kan köra på ett betryggande sätt. För att få körkortstillstånd måste du uppfylla de medicinska kraven. Vissa tillstånd, till exempel diabetes som behandlas med läkemedel och epilepsi, kräver läkarintyg. Vid epilepsi krävs oftast att du har varit anfallsfri det senaste året för behörighet B.
Syn
För behörighet B krävs minst 0,5 i synskärpa när du ser med båda ögonen. Du får använda glasögon eller kontaktlinser. Därför ska du skicka in ett synintyg när du söker körkortstillstånd. Även nedsatt mörkerseende och ökad bländningskänslighet kan påverka om du får ha körkort.
Läkarens anmälningsplikt
Alla läkare är skyldiga att anmäla till Transportstyrelsen om en körkortshavare är medicinskt olämplig att ha körkort. Patienten ska få veta det innan anmälan görs. Anmälan behöver inte göras om läkaren har anledning att tro att du följer en tillsägelse att avstå från att köra.
Vanliga misstag
- Att låna någon annans sömntabletter eller värktabletter.
- Att tro att receptet gör det lagligt att köra hur påverkad man än är.
- Att köra trots att man känner sig dåsig av en allergitablett.
Det här ska du kunna
- Inget förbud att köra på ordinerade läkemedel, men du ansvarar själv för att du kör säkert (Transportstyrelsen, Läkemedelsverket)
- Narkotikaklassat läkemedel utan ordination: kan ge rattfylleri
- Även ordinerat eller icke-narkotikaklassat läkemedel kan ge rattfylleri om du kör trafikfarligt
- Trafikfarliga läkemedel finns främst bland medel mot smärta, sömnbesvär, ångest, depression, epilepsi, allergi och hosta
- Ingen får köra om sjukdom, trötthet eller påverkan gör att körningen inte blir betryggande (TrF 3 kap. 1 §)
- Syn för B: minst 0,5 i synskärpa med båda ögonen, glasögon eller linser är tillåtna
- Epilepsi: oftast ett års anfallsfrihet för B
Tips
- Svaret "du ansvarar själv för att bedöma hur läkemedlet påverkar dig" är nästan alltid rätt.
- Tecken på att du inte ska köra: trötthet, yrsel, långsammare reaktioner och synbesvär.
- Minns siffran 0,5 för synskärpa.
Exempel
Exempel 1
Allergitabletten
Du har tagit en receptfri allergitablett och känner dig dåsig. Läkemedlet är inte narkotikaklassat. Får du köra?
- Det finns inget förbud just mot det läkemedlet.
- Men du kan dömas för rattfylleri om ett läkemedel påverkar dig så att du kör trafikfarligt, även om det inte är narkotikaklassat.
- Dåsighet är ett tydligt tecken på att du inte bör köra.
Nej, du bör inte köra. Du är själv ansvarig, och känner du dig dåsig ska du avstå.